Måndagshaiku

Jag står parkerad
medan regnet öser ner.
Lugnet sprider sig.

...

Svarven snurrar på,
trött i sin kylvattendusch.
En måndagsmorgon.

...

Kaffedoften sprids
stilla bland maskinerna.
Verkstaden vaknar.

jobba skift

Dina fingeravtryck kryper upp längs spegeln
i ångan efter morgonduschen.
Du lämnar dem åt mig när du går till jobbet,
små labyrinter
som fångat mitt hjärta.
Plåster på sår jag inte visste att jag hade.
Smaken av din tandborste,
borsten fortfarande mjuka av saliv
en kyss på avstånd.

Doften av dig fångad i handduken

Vi lever våra liv i femskift,
älskar hett när våra scheman överlappar.
Sen är vi åter ensamma,
i vårt gemensamma liv
där minsta spår blir kärlekstecken.
Jag kysser en kopp te,
lämnar den med läppstift på kanten
ensam på köksbänken
i väntan på din nyckel i dörrlåset.

Jag kommer inte att vara hemma.

valborg

Jag suttar på mina våta lovikavantar.
Gruset knastrar under gummistövlarna.
Himlen droppar gråslask över byn,
och brasan fräser valborg.

Ett galet dragspel raglar över logen.
Pipröken ligger tung runt takbjälkarna.
Fjolårsagnar bildar moln runt fotknölarna,
när stövlar stampar takten.

Gorånjärnet pyser på sin kant.
Barnamunnar kladdiga av jordgubbssylt.
Bakom knuten pissas det och pluntan halsas,
i smyg, bland män.

Fiolen manar rösterna i sång.
Snöslasket tilltar över nejden.
Allt smälter i eldens omfamning,
när koltrasten sjunger skymning.

Vi bakar potatisar i askan medan mörkret faller.
Är det här mitt liv? Min mors liv? Min mormors liv?
Året vrider sig runt sin axel än en gång,
när våren tar oss i sin famn.

kollagepoesi

Man kan göra poesi av det mesta. På engelska finns en term som heter 'found language poetry' som egentligen är ett poesikollage. Man har stulit texten någonstans ifrån, och styckat upp den till poesi.

Idag läste jag en helt hysterisk version, med språket stulet från supportbiten hos Livejournal, en av dom gamla blogghostarna. Allting är frågor som har skickats in till supporten, och resultatet känns som en billig fredagsfylla dubbat till främmande språk och sen översatt tillbaka med google translation.

Några utdrag:

I am thirty years in the future. The page looks different.
There are more buttons. The writing, if I'm not mistaken,
is in Latin! It says in order to become a member, Eva.
What and were is Eva? Is that your favorite animal?
What's with the panda? Is "flaming" arguing, calling someone
names, or some other negative activity? I can't figure it out.

...

The only reason I ask is because someone is counting
the characters in my profile. I am feeling a bit fragile today
about my intellect. Please let me know why my enthusiasm
for a new crock pot, air conditioner, and mattress would be
offensive to minors. Please send a return email to me today
and tell me what I think about the new page I have created.

Please make sacrificial offerings and perform
whatever voodoo is necessary to teach my children.
Please tell him to watch out for cars. Please
are there any special places in this community
that are likely to match my current desires best or better?
Please stop my thank you.

...

Hela poemet kan du hitta här.

Jag undrar vad som vore roliga källor för kollagepoesi på svenska...

göteborgskravallerna (1)

-folk och fä-

Folk.
Jag är som folk är mest.
Och å deras vägnar skriker jag:
Att folk inte lyssnar!
Att folk inte ser!
Den tråd som binder allting samman.
När röster höjs i ilska emot makten.
Suffragetthynda.
Ådalssocialist.
Antiaktivist.
Det vore nästan komedi på hög nivå.
Om det inte hade varit för att faktiskt ingen vet.
Därför att manuset lärs inte ut nåt mera.
Därför att det stoppas in i tvätten
med spermafläckiga lakan
och kommer ut igen.
Rent som snö.
Rent som samvetet.
Samvetet säger: ’kvinnorna Fick rösträtt’.
Samvetet säger: ’arbetarna Fick bättre villkor’.
Efteråt… när svaren redan är givna är allting så enkelt.
Men folk är som folk är mest.
Och folk glömmer.
Därför att ingen vill komma ihåg.
Att här handlar det inte om att Få.
Utan om att Ta.
Och svaret ifrån makten är alltid detsamma.
Våld. Demonisering. Stämpling.
Lagens fulla möjlighet att så tillbaks.
Mot dom som är fräcka nog att tro
att man faktiskt kan protestera emot verkligheten.
Bara tänk tanken:
En 'socialdemokratisk', 'jämlik' regering
som behandlar protester
likadant som de konservativa gjorde
i början av vårt århundrade.
Bara tänk tanken.
Visst svindlar den?
Visst hade det varit en vacker löpsedel?
Men ingen vet.
Ingen tänker.
Ingen ställer frågan om vad detta säger om vårt samhälle?
Jag vet vad det säger mig.
På hundra år har vi inte kommit särskilt långt.
Folk är trots allt som folk är mest.

(en av de dikter jag skrev i samband med Göteborgskravallerna för länge sedan)

fragment

så byggs en framtids illusion av bilder
stumma, föremål för tolkning blott
sprickorna i spegeln krackelerar
när verkligheten ser sitt hår bli grått

Jag har inte hunnit blogga mycket dom senaste dagarna, eftersom jag just skrivit färdigt en novell till Catahya, och just håller på med en annan med deadline nästa vecka. Med skrivande och jobbsök så har hjärnan mycket att hitta på.

- ett litet pengarim -

((under arbete))

Att leva utan pengar
är att andas utan luft
Till en början går det bra
men sen blir det ganska tufft

Och om det mot förmodan
skulle ordna sig ändå
Så kommer syrebristens skador
förevigt att bestå

… alternativt:

((Och om det mot förmodan
skulle lösa sig till slut
Så kommer ändå alltid traumat
att ligga där på lut))

bussmorgon

det är ljuset som förför
inte motivet
inte bilden
utan ljuset

den förtrollande gryningslystern
krypande över verklighetens flathet
och förvandlande
transformerande
djup
glöd
en blinkning eller två och sedan borta
eftertankens kranka morgonljusa blekhet
avslöjande
avklädande
som för att gottgöra
det förförande skimret över tillvaron
som för att visa
att så här är verkligheten
i det skarpa monokroma dagsljuset

kanske skulle naturen diktera villkoren
och alla syreglansiga, guldskimmermålade modeller
fotograferas en och en
nakna
i det kalla provrumsljuset
och hängas ut
på stadens alla busshållplatser
som för att visa
vackrare än så här blir inte verkligheten


men istället vill vi alla vara gryningsflickor

radial

a radial symmetry
a glimmer of sanity
no longer dumb duality
we could escape this daft reality
and be like apple kernels circling 'round the core
or starfish holding hands and hands and hands
being jellyfishhappy in our ocean

but then it came
the applecore bore
clearing the path
kernels evicted in preparation
for the bilateral blade
splitting hairs and apples
into dull duality
black and white
wrong and right
our halves eternally at war

rotten to the empty core

-språk del 1:a; Utbildning Gällande Miljöledningssystem-

Ledningssystem
Korrigerande
Förebyggande
4:3:2 Revisionsschema
Dokumentstyrning
Lik artat
Resultatet av en sådan aktivitet
Avvikelserapport
Rekommenderad åtgärd
Tillrättalagd
Av ekonomisk karaktär

Språkförbistring
vart finns alla mjukrunda stavelser?
så hårdfläkta
ett urval av fraser under fem minuter
formar orden världen?
formar orden värden?
hårda vassa R och K och Sch
väser
skorrar
karvar
Formas en person i system som detta?
Äter uttrycken upp själen?
det finns ett avstånd i orden
en pistongens stötighet
man kan inte viska dem i örat på sin kära
att tala på detta viset kräver ansträngning
och att lyssna till det kräver mod
så torrt
så sömnigt
när man lyssnar lider man
tvinar
dör

’Våran tidsaxel när det gäller den processen har förskjutits’

vi har inte hunnit med
ett språk som talar runt
inte rakt på
ett galler av ord för att fastslå
att här är det kontroll över processen som gäller
ingenting flyter fritt
allt styckas upp
värderas
mäts

Kanske är det detta som makt gäller
språket
ett staket för att skydda folket ifrån sig själva
man kan ju inte bara prata rakt ut
det skulle ju uppmuntra medverkan
aktivt lyssnande
och inte passivt vyssjande
och sen förundras demokratisjälar
över att ett öppet sammanträde
blir en ödslig ö vaktad av skarpa taggtrådsdimridåer
eftersom ingen förstår
och därför inte kommer
därför att det inte känns viktigt

Och i utkanten av denna torrsubstansvärld kan jag bara hoppas
på den reformation som gör
att makten åter predikar
på folkets eget språk
Och överger denna fasans byråkratlatin.

Kan kyrkan kan staten

Kanske

---

Den här dikten skrev jag för en tio år sedan när jag jobbade på på miljökontoret. Det minne som jag främst tog med mig därifrån var språket som användes, och hur det i varje steg syftade till att fjärma sig från användarna. Språket var sin egen verklighet, sin egen maktstruktur med överstepräster som tolkade och tydde vad som skrivits på högre ort. Makt var det viktiga, och den markerades med språket. Jag kan inte låta bli att fundera på om det är lite av samma reflex inom litteraturen, där språket måste befinna sig på en viss nivå för att boken skall tas på allvar.